Följ oss på facebook
Alternativmedicin
Svenska

Anis

Anis
Anis | Foto: Fastily
Pimpinella anisum

FLOCKBLOMSTRIGA VÄXTER

Apiaceae (Umbelliferae)

Anis hör till de allra äldsta medicinalväxterna - den var känd redan i det forntida Egypten. Man vet också att den odlades mycket tidigt i Asien, men någon plats eller något område där den har varit vildväxande är inte känd.

Det är endast växtens torra frukter som kommer till användning. De är rika på protein och eterisk olja, och ur dem utvinner man genom destillation en olja som har aromatisk doft och behaglig, söt smak. Denna eteriska olja var en av beståndsdelarna i den beryktade absinten, och den ingår fortfarande i vissa aperitifer och likörer. Anisfrukterna används även som brödkrydda, antingen hela eller krossade.

I rätt avvägda doser är anis ett fullkomligt oskadligt läkemedel som bl.a. befrämjar matsmältningen. Det verkar kramplösande och har en lindrande effekt såväl på lätta nervösa besvär som på nervöst betingade störningar i mage och tarm och på kramptillstånd i andningsapparaten. Anis används också sedan länge till att mildra den oangenäma smaken på vissa läkemedelsberedningar och ingår i vissa bröstkarameller.

Förekomst: Hör sannolikt hemma i östra Medelhavsområdet, men har sedan gammalt odlats och spritts till stora delar av världen. Anis kan även odlas på skyddade ställen i södra Sverige.

Kännetecken: Anis är en ettårig ört med hjärtlikt rundade, oftast djupt treflikiga jordblad och treflikiga eller parflikiga stjälkblad med närmast jämnbreda flikar. De vita blommorna sitter i tämligen glesa flockar. Frukterna är aromatiska och består av två fast förenade delfrukter, som är tjockt äggformade, korthåriga och grågröna till färgen.

Använda växtdelar: Klyvfrukt.

Innehållsämnen: Eterolja (2-3 %) med huvudbeståndsdel anetol (80-90 %), dess isomer metylkavikol, små mängder anisaldehyd, anissyra och dianetol.

Medicinsk verkan: Slemlösande, hostdämpande, kramplösande, väderdelande, matsmältningsbefrämjande, mjölkdrivande.

Användning: Viktig ingrediens i hostmedel, smakförbättrande medel. Används mot väderspänning tillsammans med kummin och fänkål och för att öka mjölksekretionen hos ammande mödrar.