Arsenicum Album

Vit arsenik

Arsenik räknas till de livsnödvändiga spårelementen. Under normala omständigheter är sköldkörteln det arsenikrikaste organet, följd av lever och hjärna, njure och hjärta, hud, hår, naglar och blod. Vi får anta att Arsenicum utvecklar sin homeopatiska effekt just på de ställen där ämnet också finns som spårelement.

Toxikologi: Den akuta Arsenik-förgiftningen ger salivflöde, kräkning av galla och blod, blodiga, vattniga diarréer och häftig törst med muntorrhet. (Kolerasymtom). Kroniska förgiftningar ger torr hud, grå, blek ansiktsfärg, pigmentförändringar och ibland gangrän. Nedsatt syn, lukthallucinationer, överkänslighet mot ljud men även hörsel förlust är viktiga sinnessymtom. Slemhinnesår beror inte på medlets frätande effekt utan på kärlskador med påföljande nekros.

Etiologi: Följd av svåra kroniska sjukdomsförlopp, dödsångest, avmagring, marasm, tärande sjukdomar.

Modaliteter: Sämre: plötsligt, periodiskt, ångest, undertryckning, tryck, beröring, mat och dryck.

Bättre: värme, små klunkar kallt vatten.

Konstitution: Blek, kall, pedantisk, retlig, snål.

Indikationer: Fortskridande avmagring, neurit, migrän, katarakt, astma bronkiale och cardiale, tuberkulos, pneumoni, angina pectoris (beprövad), gastrit, ulcus ventriculi (beprövad), akut och kronisk tarmkatarr, hepatit, diabetes, neuralgier, eksem, bältros, lupus, septisk feber.

Potens: D6 - D200.

Jämförelse: Carbo vegetabilis, China, Jodum. Phosphorus och Arsenicum kompletterar varandra. Antidoter: Camphora, China, Euphrasia, Ferrum metallicum, Jodum, Mercurius, Nux vomica, Tabacum, Veratrum.