Metoden omfattar flera praktiker: behandling med händerna, inlärd egen akupressur, handledsband och tryck mot små frön eller kulor som fästs på örat. Dessa insatser har delvis olika historia och ger olika fysisk påverkan. Här behandlas mekaniskt tryck som den gemensamma utgångspunkten, med smärta, sömn och illamående som skilda exempel.
Hur växte olika former av punkttryck fram?
Akupressur har ett historiskt sammanhang i östasiatiska traditioner där händer, rörelse och kroppens känsliga områden har använts vid sjukdom och obehag. Ett äldre textspår finns i Huangdi Neijing Suwen. I kapitel 12 förbinds olika regioners livsvillkor med skilda sjukdomsmönster och behandlingssätt. Där nämns också rörelseövningar och manuell bearbetning, uttryckt med orden daoyin anqiao. [1]
Passagen visar att manuella åtgärder ingick i den äldre medicinska föreställningsvärlden. Den dokumenterar däremot varken dagens handledsband eller ett fullständigt modernt akupressurprogram. Likheter i handgrepp kan finnas utan att varje senare metod har en belagd, obruten överföringslinje från just denna text. Det lästa underlaget ger därför ett historiskt sammanhang snarare än ett bestämt uppfinningsår. [1]
Under 1900-talet utvecklades flera namngivna skolor som kombinerade kroppskontakt med egna förklaringssystem. Jin Shin Do förknippas med Iona Marsaa Teeguarden. Metodorganisationen beskriver en kombination av punkttryck, kinesisk medicinsk teori, japanska influenser och psykologiskt inriktat arbete med kroppsliga upplevelser. Organisationen grundades 1982. Det är dess egen utvecklingshistoria, inte historien om all akupressur. [3]
Jin Shin Jyutsu har en annan berättelse. Organisationen knyter sin moderna tradition till Jiro Murai i Japan och till Mary Burmeister, som förde undervisningen till USA under 1950-talet. Shiatsu beskrivs av sin brittiska yrkesorganisation som en självständig japansk kroppsterapi där tryck kombineras med bland annat rörelse och töjning. Jin Shin Do, Jin Shin Jyutsu och shiatsu är därför inte utbytbara namn på samma behandling. [4,5]
Svenska dokumentationsspår finns både i utbildningsmiljöer och inom vårdforskning. Axelsons beskriver ett arbetssätt med kinesiska punkt- och meridianbegrepp samt japanska och västerländska influenser. En artikel av Alkaissi, Stålnert och Kalman från 1999 dokumenterar forskning om P6-akupressur vid universitetssjukhuset i Linköping. Detta belägger ett svenskt forskningssammanhang vid den tiden, men fastställer inte när metoden först användes i Sverige. [2,6]
De nutida formerna förändrar också vem som utför behandlingen. Ett besök hos en utövare kan innehålla undersökning, samtal och flera handgrepp. I andra upplägg lär sig personen att själv trycka på utvalda områden. Ett band eller ett fasttejpat frö kan hålla kvar en mekanisk kontakt mellan behandlingstillfällena. Därmed förändras både den faktiska stimuleringen och betydelsen av handledning och egen aktivitet. [3,10,13,18]
Vilken tanke ligger bakom valet av punkter?
I traditionellt orienterade arbetssätt väljs punkter inom en karta över kroppens funktioner och förbindelser. Begreppet qi används för livsprocesser eller livsenergi, och meridianer betecknar de förbindelser där qi enligt modellen rör sig. Besvär kan tolkas som obalans eller otillräckligt flöde. Punkttrycket avses då bidra till en mer harmonisk funktion. Det är traditionens förklaringsram. [2,3]
Punkter kan väljas nära det område där besväret känns eller längre bort. I Jin Shin Do beskrivs exempelvis kombinationer av lokala och avlägsna punkter tillsammans med uppmärksamhet på kroppsliga och känslomässiga upplevelser. Valet följer därmed fler överväganden än att trycka på den mest ömma platsen. Samtal och riktad uppmärksamhet är samtidigt egna delar av behandlingen. [3]
Traditionens karta och en anatomisk karta besvarar olika frågor. En meridian är inte automatiskt samma sak som en nerv, och traditionens energibegrepp anger ingen uppmätt elektrisk ström eller mekanisk kraft. När en metod föreslår att ett visst tryck påverkar en bestämd kroppsfunktion blir den biologiska frågan mer konkret: vilken vävnad belastas, vilka signaler uppkommer och hur skulle de kunna ändra just den funktionen?
Öronakupressur använder ytterligare en karta, där delar av örat förknippas med områden eller funktioner i resten av kroppen. Ett positivt behandlingsresultat kan undersökas utan att hela kartan först måste godtas. Om kartans särskilda punktval förklarar nyttan blir jämförelsen med andra öronpunkter däremot betydelsefull. Den skillnaden har prövats direkt vid långvarig ryggsmärta. [10]
Vad tillför själva trycket?
En fingertopp, en bred handflata och en liten tryckknopp belastar huden på olika sätt. Samma totala kraft fördelad över en mindre kontaktyta ger ett högre genomsnittligt tryck. Men kroppen är inget jämnt material: mjukvävnad, senor och underliggande ben påverkar hur belastningen fördelas. Ett punktnamn beskriver därför inte ensamt vad som händer i vävnaden.
Ett vardagligt tankeexempel är skillnaden mellan att hålla ett föremål med hela handen och att låta samma föremål vila mot en smal kant. Tyngden kan vara densamma medan kontakten känns mycket olika. Jämförelsen förklarar varför hjälpmedlets form spelar roll. Den anger ingen lämplig behandlingskraft och visar inte att ett mer koncentrerat tryck ger större lindring.
Vid beröring omvandlas mekanisk påverkan till aktivitet i känselsystemet. Ett exempel är PIEZO2, ett protein som bildar en jonkanal: en passage genom cellmembranet som kan reagera på mekanisk belastning. Chesler och medarbetare undersökte två personer med funktionsnedsättande förändringar i genen för PIEZO2. De hade tydliga svårigheter med vissa former av beröringssinne och med att uppfatta kroppsdelarnas läge. [7]
Detta visar ett mänskligt samband mellan ett mekaniskt känsligt proteinsystem och sinnesfunktion. Studien prövade inte akupressur och identifierade ingen kanal som specifik för traditionella punkter. För behandlingsfrågan är den användbara insikten att en mekanisk händelse vid huden kan bli nervinformation. Vilka delar av känselsystemet ett visst handgrepp påverkar beror på hur och var kontakten sker. [7]
Mekaniskt tryck, nålar och elektriska pulser är olika insatser. En nål penetrerar huden och kan påverka djupare vävnad. En elektrisk apparat tillför ström genom elektroder. Ett tryckband belastar vävnaden utan att tillföra motsvarande strömpulser. Gemensam placering vid en namngiven punkt gör därför inte deras exponering eller resultat likvärdiga. [15,18,22]
Hur skulle tryck kunna påverka smärta?
Smärta är en upplevelse som formas genom nervsystemets bearbetning av kroppens signaler. Signalering om potentiellt skadlig påverkan kallas nociception. Den behöver skiljas från den färdiga smärtupplevelsen. Beröring och nociception kan samverka under bearbetningen; de är inte två helt oberoende informationskanaler. [8]
Mancini och medarbetare undersökte detta hos människor med kortvarig lasersmärta. Samtidig beröring minskade smärtupplevelsen och dämpade både en blinkreflex som bearbetas i hjärnstammen och registrerade svar från hjärnan. Förändringen gällde därmed mer än enbart hur deltagarna formulerade sina svar. Studien beskriver ett fysiologiskt led, inte behandling av långvarig ryggsmärta. [8]
Att instinktivt hålla eller gnida kring ett område som gjort ont ger en begriplig vardagsparallell. Ny känselinformation kan påverka hur annan information bearbetas. Den möjliga förbindelsen för akupressur blir: tryck mot vävnaden ger känselsignaler, dessa kan ändra nervsystemets bearbetning och smärtan kan då upplevas annorlunda. Det sista stegets storlek och varaktighet behöver bedömas i den aktuella behandlingssituationen.
Det finns också en motsatt möjlighet. Ett tryck som blir smärtsamt tillför obehag i stället för att underlätta. En person kan dessutom känna sig bättre under kontakten utan att rörelseförmågan förändras efteråt. För den som har ryggbesvär är därför förmågan att gå, sitta eller utföra vardagliga rörelser ett annat relevant utfall än ömheten i den punkt som behandlas. [9,23]
Vad har prövats vid ryggsmärta?
Ett taiwanesiskt försök lottade 129 personer med långvarig ländryggssmärta till akupressur eller klinikens fysioterapi. Akupressurgruppen fick bättre resultat för smärta och aktivitetsbegränsning, även vid sexmånadersuppföljningen. En enda erfaren utövare gav akupressuren. Fysioterapin kunde omfatta flera åtgärder, bland annat rörelsebehandling, värme, elektrisk stimulering och dragbehandling. [9]
Jämförelsen gäller dessa två vårdupplägg, inte akupressur mot varje möjlig form av fysioterapi. Deltagarna var inte blindade för behandlingsformen. Analysen behöll deras ursprungliga grupptillhörighet och ersatte saknade uppföljningsvärden med utgångsvärden. Resultatet är positivt, men dess överförbarhet påverkas av utförandet, kontrollbehandlingen och hanteringen av saknade data. [9]
I ett annat försök lottades 272 personer från 60 års ålder till öronfrön på föreslagna ryggpunkter, öronfrön på andra punkter eller en utbildningskontroll. Båda tryckgrupperna fick bättre kortsiktiga resultat för smärta och funktion än utbildningsgruppen. De föreslagna ryggpunkterna visade ingen säkerställd överlägsenhet mot de andra punkterna. [10]
Detta begränsar stödet för just punktkartans förklaring, utan att radera förbättringen jämfört med utbildningskontrollen. Liknande resultat bevisar samtidigt inte att punktuppsättningarna är likvärdiga. Efter enmånadsuppföljningen fick kontrollgruppen gå vidare till akupressur; senare uppföljning hade därför inte kvar samma obehandlade jämförelse. [10]
Öronfrön och handbehandling över kroppen kan båda ge känselinformation, men de belastar olika vävnader. Ett tryck mot örat kan exempelvis inte direkt ändra ländryggens mekaniska belastning på samma sätt som ett handgrepp där. En möjlig påverkan på ryggsmärtan skulle då snarare behöva gå genom nervsystemets bearbetning eller andra mellanled. De kliniska resultaten anger inte ensamma vilket sådant led som bidrog.
Hur kan sömn och nedvarvning hänga samman med akupressur?
Sömnsvårigheter kan ha flera drivande faktorer. Smärta kan göra det svårt att hitta en bekväm ställning, oro kan hålla uppmärksamheten kvar vid problem och andningsbesvär kan störa nattsömnen. En regelbunden, lugn kvällsrutin kan samtidigt underlätta insomning. Vilken process som är relevant varierar därför mellan personer. [11]
Akupressur kan i detta sammanhang tillföra både kroppskontakt och en avgränsad aktivitet. En möjlig väg är att mindre smärta gör det lättare att somna. En annan är att själva pausen och uppmärksamhetsuppgiften bidrar till nedvarvning. Det är skilda förklaringar: sömn kan förändras genom ett annat besvär, genom situationen kring behandlingen eller genom en mer direkt påverkan som ännu behöver identifieras.
Dessa möjligheter innebär inte att beröring automatiskt framkallar sömn. Kontakten kan upplevas som behaglig, neutral eller störande. Ett positivt sömnformulär visar heller inte i sig att melatonin, en bestämd nervbana eller en viss hjärnrytm har förändrats. Sådana förklaringar kräver mätningar av de föreslagna mellanleden.
Yang och medarbetares översikt omfattade 22 randomiserade försök med 2 113 personer med cancer. Kroppsakupressur, öronakupressur och kombinationer ingick. Sömnkvaliteten förbättrades i genomsnitt jämfört med olika kontroller. Studiernas resultat skilde sig dock kraftigt åt, och analyserna visade tecken på att de publicerade resultaten kunde ge en alltför gynnsam bild. En mindre genomsnittlig skillnad fanns vid senare uppföljning. [12]
Sömnformulär dominerade underlaget, även om några studier också använde rörelsebaserad sömnregistrering. Alla sömnmått förbättrades inte tydligt. Översikten ger därför stöd för en möjlig symtomförbättring i dessa patientgrupper, inte för att varje tryckmetod korrigerar varje orsak till sömnsvårigheter. [12]
En studie publicerad i september 2026 lottade 108 kvinnor efter bröstcancerbehandling till egen akupressur, lättare tryck utanför de valda punkterna eller sedvanlig vård. Författarna rapporterade bättre självskattad sömn med akupressur vid sju och nitton veckor. Eftersom både placering och tryckstyrka skilde grupperna åt isolerades inte punktvalets bidrag. Rapporten anger 93 som slutförde studien men samtidigt 25 utan den sista mätningen; uppföljningens nämnare är därmed inte tydlig. [13]
Dessa cancerstudier gäller symtom och återhämtning, inte behandling av själva cancersjukdomen. De ger inte heller ett direkt besked om akupressur vid exempelvis sömnapné eller nytillkomna sömnproblem utan klarlagd orsak.
Hur skulle tryck vid handleden kunna påverka illamående?
P6, även kallad PC6 eller Neiguan, ligger på underarmens insida nära handleden och medianusnervens förlopp. Punkten har undersökts särskilt vid illamående. Att påverka en kroppsdel på avstånd från magen kan verka oväntat, men nervsystemet förbinder känselinformation med bearbetning och reglering på andra platser. Den biologiska frågan gäller den förbindelsen, inte en mekanisk förflyttning av trycket genom kroppen. [15]
Illamående omfattar både kroppsliga signaler och deras bearbetning. Napadow och medarbetare följde hjärnaktivitet när synintryck framkallade illamående. Aktiviteten förändrades i flera områden som deltar i bland annat kroppsliga förnimmelser, känslor och uppmärksamhet. Försöket hjälper till att beskriva upplevelsen; deltagarna fick ingen akupressurbehandling. [14]
Magsäckens aktivitet regleras samtidigt genom förbindelser mellan mag–tarmkanalen och hjärnstammen. Vagusnerven förmedlar information i denna reglering. Medianusnerven i armen och vagusnerven är olika nerver. Ett tryck vid P6 kan därför inte beskrivas som direkt vagusstimulering. En påverkan på magens nervreglering skulle behöva förmedlas genom ytterligare steg i nervsystemet. [15]
En avgränsad observation finns i Tokumarus och Chens försök på 15 friska personer. Under P6-tryck ökade andelen elektriska magsäcksvågor inom normal frekvens från ungefär 87 till 92 procent. Variationen mellan hjärtslagen, HRV, förändrades däremot inte. En parallell kontrollgrupp saknades. [16]
Detta är ett fynd om elektrisk magrytm under ett visst förlopp, inte om färre kräkningar efter narkos. Den oförändrade HRV-mätningen ger heller inget påvisat stöd för ökad vagusaktivitet i försöket. Samtidigt utesluter ett sådant indirekt hjärtmått inte varje tänkbar nervförbindelse till magsäcken. Den mekanistiska förklaringen är därför ofullständig på ett bestämt ställe: vägen från tryckets känselsignaler till den observerade magförändringen.
Vad visar operationsstudierna?
Cochranes uppdaterade författarsammanfattning från 2025 omfattar 77 försök med 9 847 deltagare. Olika former av P6-stimulering kunde minska illamående och kräkning efter operation jämfört med skenbehandling, med överlag låg tillförlitlighet för dessa jämförelser. Gruppen av metoder utan hudpenetration omfattar mer än mekaniska tryckband. Den ger därför inget eget effektmått för varje band eller handgrepp. [17]
En studie av Fan och medarbetare lottade 200 patienter inför kortare ingrepp. Tryckknoppar vid P6 jämfördes med knoppar på underarmens baksida. Illamående eller kräkning rapporterades hos 25 av 108 deltagare med P6-placering och 38 av 92 med kontrollplacering, ungefär 23 respektive 41 procent. Det är ett positivt fynd för den jämförelsen av bandlägen. [18]
Majholm och Møller fick ett annat resultat inför bröstkirurgi. Av 134 lottade kvinnor fullföljde 112. Varken illamående eller kräkning skilde sig statistiskt säkerställt mellan Vital-Band vid P6 och skenkontroll. Ungefär en tredjedel uppgav besvär från bandet, exempelvis rodnad, svullnad eller ömhet. Det breda osäkerhetsutrymmet ger inte stöd för att behandlingen visats sakna varje möjlig effekt. [19]
Manuellt tryck har också jämförts med mycket lätt beröring på samma punkter och med ingen beröring. Noll och medarbetare lottade 163 operationspatienter till dessa tre alternativ. Återhämtning, illamående, smärta och opioidbehov skilde sig inte säkerställt. Nöjdheten var högre med akupressur. En bättre upplevelse av vården och en förändring av de medicinska utfallen var här olika resultat. [20]
Vid kejsarsnitt under ryggbedövning prövade Woodward och medarbetare P6-tryck som tillägg till ett vårdupplägg med förebyggande läkemedel och andra åtgärder. Av 200 lottade kvinnor ingick 199 i analysen. P6-tryck gav ingen visad ytterligare minskning av illamående eller kräkning jämfört med tryck på annan plats. Detta gäller ett tillägg under den aktuella vården, inte tryck jämfört med att helt sakna förebyggande behandling. [21]
En elektrisk studie från 2026 besvarar en annan fråga. Hos 232 kvinnor med redan uppkommet illamående efter sköldkörtel- eller främre halsryggskirurgi gav elektrisk P6-stimulering oftare lindring än metoklopramid. Deltagarna hade redan fått förebyggande läkemedel. Strömkänslan kunde avslöja tilldelningen, och resultatet gäller den elektriska apparaten — inte mekaniskt tryck. [22]
Skillnaderna mellan försöken rör både när insatsen sätts in och vad den jämförs med. Att förebygga symtom före narkos, tillföra tryck under en operation och behandla illamående som redan uppstått är skilda situationer. En gynnsam jämförelse i en av dem behöver inte ge samma resultat i de andra.
Vad betyder kontrollbehandlingen och vardagsutfallet?
En jämförelse med ingen behandling ställer frågan vad hela tillägget medför. Där ingår eventuell handledning, uppmärksamhet, beröring och egen aktivitet. En kontroll med tryck på en annan plats behåller mer av den fysiska kontakten men ändrar placeringen. Lätt beröring på samma punkter ändrar i stället stimuleringens styrka och karaktär. Kontrollerna skiljer olika förklaringar åt; ingen av dem är automatiskt helt utan påverkan. [9,10,13,20]
Förändringar i en kontrollgrupp kan bero på flera saker, såsom symtomens förlopp, annan vård eller själva deltagandet. De kan inte utan ytterligare underlag tillskrivas enbart förväntan. På motsvarande sätt visar en skillnad mellan två grupper inte automatiskt vilken receptor, punktkarta eller psykologisk process som förmedlade den.
För den som använder akupressur är det relevant att skilja upplevelsen under trycket från vad som händer senare. Har det blivit lättare att röra sig, har nattsömnen förändrats eller har behovet av annan symtomlindring minskat? Sådana observationer kan underlätta samtalet med vården eller behandlaren. De behöver ses tillsammans med ändrad aktivitet, läkemedel och andra omständigheter, snarare än som ett ensamt bevis för behandlingens orsak.
Säkerhet och vård i Sverige
Rådgör med läkare eller annan kvalificerad vårdgivare innan du påbörjar en alternativ behandling, särskilt vid pågående sjukdom, läkemedelsbehandling, graviditet, amning eller annat tillstånd som kan påverka lämpligheten.
Tryck ska inte göra ont för att räknas som verksamt. Avbryt eller lossa ett hjälpmedel som ger smärta, svullnad eller tydlig hudirritation. Vid P6 avråder Memorial Sloan Kettering Cancer Centers patientinformation från tryck över bland annat öppna sår, blåsor, utslag och tecken på lokal inflammation eller infektion. Öronfrön och deras tejp kan också ge hudbesvär. [10,19,23]
Inför operation är tidigare illamående efter narkos och benägenhet för åksjuka viktiga uppgifter för vården. Följ mottagningens faste- och läkemedelsanvisningar och diskutera eventuella band med operationsteamet. Säg till personalen om illamående uppstår så att behandlingen kan anpassas. Akupressur ersätter inte ordinerad förebyggande behandling eller medicinsk bedömning. [24]
Sök vård direkt om ryggsmärta kombineras med nytillkommen blåspåverkan, nedsatt känsel kring underlivet eller domningar eller svaghet i båda benen. Detsamma gäller ryggsmärta efter en olycka eller tillsammans med feber eller tydlig sjukdomskänsla. Om vårdcentral och jourmottagning är stängda, sök akutmottagning. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. [25]
För den som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen finns särskilda gränser för yrkesmässig sjukdomsbehandling. Patientsäkerhetslagen begränsar bland annat behandling av cancer, diabetes, epilepsi och sjukliga tillstånd i samband med graviditet eller förlossning. Samma bestämmelse förbjuder undersökning eller behandling av barn under åtta år. Att en insats undersökts inom vården ger inte andra utövare motsvarande befogenheter. [26]
Kommenterade källor
1. Huangdi Neijing Suwen. Kapitel 12, 異法方宜論. Digital kinesisk textutgåva i 中醫笈成. https://jicheng.tw/tcm/book/黃帝內經素問/index.html
Räckvidd: Kapitlets text och utgåveuppgift lästa. Historiskt textspår för rörelse och manuell behandling. Ingen kritisk kollationering mot handskrifter eller kontroll av en obruten överföringslinje. Kinesiska; åtkomst 1 oktober 2026.
2. Axelsons. Akupressur – akupunktur utan nålar. https://axelsons.se/akupressur-akupunktur-utan-nalar/
Räckvidd: Utbildningsmiljöns egen beskrivning av arbetssätt och traditionella begrepp. Används inte som oberoende effektbelägg eller som dokumentation av första svenska användning. Svenska; åtkomst 1 oktober 2026.
3. Jin Shin Do Foundation. Presentation av Jin Shin Do Bodymind Acupressure. https://jinshindo.org/
Räckvidd: Organisationens egen metod- och utvecklingsbeskrivning. Belägger dess självbeskrivning, inte klinisk effekt. Engelska; åtkomst 1 oktober 2026.
4. Jin Shin Jyutsu. Presentation och egen historik. https://www.jsjinc.net/
Räckvidd: Organisationsuppgifter om Murai, Burmeister och traditionens egen inramning. Historiska självpresentationer hålls skilda från oberoende historieskrivning. Engelska; åtkomst 1 oktober 2026.
5. Shiatsu Society UK. Discover Shiatsu. https://www.shiatsusociety.org/discover-shiatsu
Räckvidd: Yrkesorganisationens definition och metodbeskrivning. Dess allmänna hälsopåståenden används inte som kliniska resultat. Engelska; åtkomst 1 oktober 2026.
6. Alkaissi A, Stålnert M, Kalman S. Effect and placebo effect of acupressure (P6) on nausea and vomiting after outpatient gynaecological surgery. Acta Anaesthesiol Scand. 1999;43:270–274. DOI: https://doi.org/10.1034/j.1399-6576.1999.430306.x
Räckvidd: Originalpostens identitet, datering, Linköpingsanknytning och metodinledning kontrollerade. Används här som svenskt dokumentationsspår, inte för ett effektpåstående. Engelska.
7. Chesler AT et al. The Role of PIEZO2 in Human Mechanosensation. N Engl J Med. 2016;375:1355–1364. DOI: https://doi.org/10.1056/NEJMoa1602812
Räckvidd: Hela originalabstractet och begränsade originalutdrag om mekanisk känsel lästa. Två personer med genetiska förändringar, inte akupressurprövning. NIH:s interna forskningsprogram anges som finansiär. Engelska.
8. Mancini F et al. Touch inhibits subcortical and cortical nociceptive responses. Pain. 2015;156:1936–1944. DOI: https://doi.org/10.1097/j.pain.0000000000000253
Räckvidd: Originalabstractet läst. Experimentell beröring och lasersmärta, inte klinisk akupressur. Indexerade anslag från Wellcome Trust och Medical Research Council lästa; full jävsdeklaration inte kontrollerad. Registrerad rättelse gäller ett författarnamn. Engelska.
9. Hsieh LLC et al. Treatment of low back pain by acupressure and physical therapy: randomised controlled trial. BMJ. 2006;332:696. DOI: https://doi.org/10.1136/bmj.38744.672616.AE
Räckvidd: Originalabstract, metod, resultatutdrag inklusive tabell 2 och deklarationer lästa i indexerad originaltext. Inte samtliga tabeller eller flödesschemats bild. Ingen finansiering och inga konkurrerande intressen anges. Engelska.
10. Kawi J et al. Auricular point acupressure for older adults with chronic low back pain: a randomized controlled trial. Pain Med. 2025;26:515–526. DOI: https://doi.org/10.1093/pm/pnaf035
Räckvidd: Originalabstract och omfattande originalutdrag om metod, resultat, kontrollbyte och oönskade händelser lästa. Supplement och fullständig finansieringsdeklaration inte självständigt kontrollerade i denna läsning. Engelska.
11. 1177. Sömnsvårigheter. https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/
Räckvidd: Avsnitt om bland annat stress, smärta, sömnvanor och utredning lästa. Bakgrund till sömnfrågan, inte akupressurbelägg. Svenska; åtkomst 1 oktober 2026.
12. Yang C et al. The Effectiveness of Acupressure on Sleep Quality in Cancer Patients: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials. J Clin Nurs. 2025;34:4560–4577. DOI: https://doi.org/10.1111/jocn.17707
Räckvidd: Fulltextens urval, metoder, huvudresultat, heterogenitet, publikationsrisk och deklarationer lästa. Inte individuell originalkontroll av samtliga ingående försök. Ingen särskild finansiering eller några intressekonflikter anges. Engelska.
13. Li M et al. Effects of self-acupressure on the fatigue-sleep disturbance-depression symptom cluster in breast cancer survivors: a phase III randomised controlled trial. Support Care Cancer. 2026;34:981. Publicerad 17 september 2026. DOI: https://doi.org/10.1007/s00520-026-11155-2
Räckvidd: Abstract och centrala fulltextavsnitt lästa. Uppföljningsnämnare, register och supplement inte slutligt klarlagda. Universitetsstipendier finansierade doktorandarbetet; inga konkurrerande intressen deklareras. Engelska.
14. Napadow V et al. The brain circuitry underlying the temporal evolution of nausea in humans. Cereb Cortex. 2013;23:806–813. DOI: https://doi.org/10.1093/cercor/bhs073
Räckvidd: Originalabstractet läst. Hjärnavbildning vid visuellt framkallat illamående, utan akupressur. Fulltext och fullständiga finansieringsuppgifter inte kontrollerade. Engelska.
15. Zhu Y et al. Transcutaneous Electrical Acustimulation Improves Gastroparesis Symptoms and Ameliorates Gastric Pace-Making Activity in Patients With Diabetic Gastroparesis. Neurogastroenterol Motil. 2025;37:e70184. DOI: https://doi.org/10.1111/nmo.70184
Räckvidd: Anatomisk och fysiologisk bakgrund samt relevanta metodavsnitt lästa. Artikelns elektriska behandling och effektresultat överförs inte till mekaniskt tryck eller operationsillamående. Engelska.
16. Tokumaru O, Chen JD. Effects of acupressure on gastric myoelectrical activity in healthy humans. Scand J Gastroenterol. 2005;40:319–325. DOI: https://doi.org/10.1080/00365520410009636
Räckvidd: Originalabstractet läst. Femton friska personer utan parallell kontroll; magrytm och HRV, inte kliniska operationsutfall. Fulltext och fullständig finansieringsredovisning inte nykontrollerade. Engelska.
17. Lee A et al. Stimulation of the wrist acupuncture point PC6 for preventing postoperative nausea and vomiting: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev. 2025;9:CD003281. DOI: https://doi.org/10.1002/14651858.CD003281.pub5
Räckvidd: Uppdaterad författarsammanfattning med sökning till juni 2025 läst. Den publika sidan innehåller även äldre abstractuppgifter, vilka inte används för aktuella antal eller effektskattningar. Fullständig nätverksanalys inte läst. NIH-stöd anges på sidan. Engelska.
18. Fan CF et al. Acupressure Treatment for Prevention of Postoperative Nausea and Vomiting. Anesth Analg. 1997;84:821–825. DOI: https://doi.org/10.1097/00000539-199704000-00023
Räckvidd: Originalabstractets avsnitt lästa via originalpost och identifierad abstractåtergivning. Jämförelse av bandlägen; fulltext och finansieringsdeklaration inte lästa. Engelska.
19. Majholm B, Møller AM. Acupressure at acupoint P6 for prevention of postoperative nausea and vomiting: a randomised clinical trial. Eur J Anaesthesiol. 2011;28:412–419. DOI: https://doi.org/10.1097/EJA.0b013e32833f6f42
Räckvidd: Hela originalabstractet läst, inklusive bortfall, separata symtomutfall och bandbesvär. Fulltextens kontrollbeskrivning och deklarationer inte fullständigt kontrollerade. Engelska.
20. Noll E et al. Efficacy of acupressure on quality of recovery after surgery: Randomised controlled trial. Eur J Anaesthesiol. 2019;36:557–565. DOI: https://doi.org/10.1097/EJA.0000000000001001
Räckvidd: Hela originalabstractet läst. Tre kontrollerade kontaktupplägg och skilda återhämtnings- och nöjdhetsutfall. Fulltext och finansieringsdeklaration inte lästa. Engelska.
21. Woodward SK et al. P6 acupressure versus sham acupressure for prevention of intraoperative nausea and vomiting during cesarean delivery under neuraxial anesthesia: a randomized controlled trial. Int J Obstet Anesth. 2024;60:104242. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ijoa.2024.104242
Räckvidd: Hela originalabstractet samt förlagets metod-, resultat- och deklarationsutdrag lästa. Ingen särskild finansiering och inga konkurrerande intressen anges. Register och fullständig rapport inte lästa. Engelska.
22. Zheng DY et al. Transcutaneous Electrical Acupoint Stimulation vs Metoclopramide for Moderate to Severe Postoperative Nausea and Vomiting: A Randomized Clinical Trial. JAMA Surg. 2026;161:268–273. DOI: https://doi.org/10.1001/jamasurg.2025.6394
Räckvidd: Abstract och relevanta originalavsnitt om jämförelse, resultat, blindningsbegränsning och deklarationer lästa. Elektrisk behandling av uppkomna symtom. Två kinesiska forskningsprogram anges som stöd; inga intressekonflikter uppges. Register och supplement inte fullständigt kontrollerade. Engelska.
23. Memorial Sloan Kettering Cancer Center. Acupressure for Nausea and Vomiting. Uppdaterad 2 september 2026. https://www.mskcc.org/cancer-care/patient-education/acupressure-nausea-and-vomiting
Räckvidd: Patientinformationens hud- och smärtgränser lästa. Används för försiktighet, inte som oberoende effektstudie. Engelska; åtkomst 1 oktober 2026.
24. 1177. Narkos – att bli sövd. https://www.1177.se/undersokning-behandling/operationer/fore-och-efter-operation/narkos/
Räckvidd: Förberedelser, tidigare illamående, åksjuka, fasteanvisningar och vård efter narkos lästa. Svenska; åtkomst 1 oktober 2026.
25. 1177. Ont i ryggen. https://www.1177.se/Gotland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/rygg-och-nacke/ont-i-ryggen/
Räckvidd: Den nationella artikeltextens symtom- och akutvårdsavsnitt lästa i regional visning. Svenska; åtkomst 1 oktober 2026.
26. Sveriges riksdag. Patientsäkerhetslag (2010:659). 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/
Räckvidd: Definitionen av hälso- och sjukvårdspersonal och relevanta behandlingsbegränsningar kontrollerade i lagtexten. Svenska; åtkomst 1 oktober 2026.